Nu ska min man göra en liten drink till mig, med mynta! Jag har varit och shoppat det på thai-butiken (som jag kallar den för jag kan aldrig komma ihåg vad den heter) på Olof Palmes gata i Stockholm. De har så jäkla najsa grönsaker och färska kryddor! Min favorit-mataffär helt klart! Smaskens! Trevlig helg på er alla människor!
Polarpriset
Idag var jag på prisutdelningen av polarpriset. Det var rätt kul även om jag aldrig varit varken ett fan av opera eller Pink Floyd (fast de var heta snubbar då det begav sig). Roligast var att se alla gästartister som uppträdde. Frida Öhrn som är så duktig är ju också med på mina live-videos på myspace och ligger uppe denna veckan. Då blev jag lite extra stolt när jag såg henne på scen! Go Frida!
Alla män i Turkiet vill ha mig!
I alla fall blev det tillströmning på DN-chatten när jag slängde ut ett meddelande i min update på facebook att man kunde chatta med mig. Turkar verkar gilla att chatta och de har ingen koll på att jag är artist heller, de vill bara gifta sig med en blond svensk tjej – fördomsfullt? Kanske, men kolla in de här meddelandena jag får på facebook och försök själv tyda vad de betyder:
“perfectoo a nice girl.u have got an attractive and innocent babyface”
“Hi Sofia
Let me to thank you and appreciated your acceptable to be as friend thanks 2 u and i hope we will be very close together my name is ADAM and i be in LA before and now i am working in gulf area as civil engineering i see your picture its so sexy and cute and you have very wonderful friends
let me hear from you very soon
best regards
with my hot kisses”
“Hello ! how are you sofia ? that’s so cute pic…”
“hello how r u its elias 32 male origine lebanese christian live in lidköping i like u and like be ur freind so we can be n touch by msn im wait ur mail as soon as possible”
okej, det var en från Libanon också, och det kommer liknande mail från förenade arabemiraterna, dubai och bangladesh också. Mina blonda tjejkompisar börjar klaga på att de får så mycket friend-förfrågningar på facebook från Turkiet och de har alltid en vän gemensamt – mig. Man måste ju le litegrand åt det i alla fall…
Det är ni som får mig att fortsätta
Det finns många gånger då jag har funderat på hur länge man egentligen ska orka hålla på, och om det egentligen är värt allt jobb när det känns motigt med musiken och det känns som man bara kämpar och kämpar. Men sen får jag sådana här fantastiska mail, som från den här tyska killen som mailade mig idag och då känns det verkligen som att det är värt allt slit. Här kommer ett utdrag från hans (mycket längre) mail:
“The reason for contacting you now is, that i want to say that allthough i first thought your music is too slow and quiet, i learned to love it and now i pre-ordered your new album. ;o)
In my opinion it’s a bigger proof of quality that a deathmetal freak orders your album than any number one hit can be and so i decided to tell you my story. :)”
Här ska det gymmas!
Gick en promenix nyss och upptäckte att ett nytt gym ska starta runt hörnet där jag bor. 259kr/ i månaden ska det kosta. Det har jag råd med! Dags att träna bort alla bud light limes…