New review from Smålandsposten!

Sofia Talvik är helt underbar
Sofia Talvik är för underskattad för sitt eget bästa.
Sofia Talvik – Jonestown
Betyg:
4

För några år sedan fanns det kvinnliga singer/songwriters i varje buske. En av dem var Sofia Talvik som debuterade för tre år sedan. Hon fick en dunderhit med den sorgliga saken Ghosts.
Sedan dess har hon släppt platta nummer två, samarbetat med Bernard Butler och spelat på Lollapalooza-festivalen. Trots det är hon lite i skymundan i Sverige. Vilket är tråkigt. För Sofia Talvik är en egen artist. Hon har ett eget uttryck, en fantastisk röst och låtar som är små berättelser, nästan som medeltida ballader. Jonestown är en något mer lågmäld platta, de riktiga hittarna uteblir. Men det är egentligen bara skönt.

Tuva Klinthäll
Smålandsposten

Rave review from Ninthspace

I just got this lovely review from Ninthspace! Thank you so much! 🙂

“I guess, by the time a musician gets to their third album they know whether it’s going to work out for them. Not writing, recording and touring as a hobby, but embracing their talents and working with something that’s turned out to be innate to their existence. There are perhaps a handful of musicians that I could categorise in such a way.

With the release of Jonestown, Sofia Talvik easily gets over the idea of the difficult third album (younger sibling of the difficult second album) and turns out a collection that eclipses her first two. Opening track and lead single As Summers Pass recalls the past with its acoustic progressions, but the subsequent song My James Dean is astonishing.

Because it’s not what you’re expecting. Sure it has these synth pads that appear to hang over from its predecessor, but the guitar loops lower, more geared towards grooving. The best way I can describe it is the merging of the droning synth-rock of Stereolab and the sub-Spektor inclinations of El Perro del Mar with piano too.

Over the top of this comes Sofia’s outstanding vocals and a plaintiff declaration that I’m not that special. But she is.

Tack och adjö era små bloggrumpor!

Jag skulle egentligen bara blogga under min USA-turné men eftersom det var så förfärligt kul att hänga här har jag liksom bara fortsatt och fortsatt, jag blev en bloggrumpa helt enkelt. Men nu kära vänner känner jag att alla goda ting måste komma till ett slut och så även denna blogg. Men eftersom det är “better to burn out than to fade away” så tänkte jag avsluta denna bloggen med en grymt bra video, den sista i raden gästspel, nämligen Maia Hirasawa.
Tack alla som läst, kommenterat och engagerat er. I fortsättningen ses vi på www.sofiatalvik.com
*kramar*
Sofia

Sofia Talvik / Maia Hirasawa – Something good

Jesus älskar dig, men han älskar mig mer

Jag fick just en vänförfrågan från Jesus på Facebook och han har också blivit mitt fan på facebook. Måste bero på att jag döpt min skiva efter en kristen sekt…
Med andra ord är Jesus my homeboy. Om du också vil bli min homeboy can du adda dig här:
http://www.new.facebook.com/home.php#/pages/Sofia-Talvik/6245812170